Idag plingade det på min dörr.
Utanför stod en man som var på väg från Smygehuk till Nordkap. På cykel.
Han hade gjort ungefär halva vägen.
För mig som tidigare under dagen gjort mitt första svajande försök med linan jag ska lära mig gå på och fått både skrubbsår och blåmärken efter att ha ramlat ner blev hans försiktiga förfrågan om vatten till en uppmuntran( efter att tanken på att han eventuellt var en tjuv, eftersom man hör så mycket om sådana som rånar gamla människor, passerat genom hjärnan men A. Jag är inte gammal, annat än i själen då möjligtvis B. Jag tvivlar på att sådana kommer på cykel, jag menar var skulle han göra av stöldgodset? C. Rädsla urholkar istället väljer jag att tro på godheten i människan)och några stunder senare var jag uppe på linan igen. Styrkt och fokuserad( och med alla mina ägodelar i behåll, såklart!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar