I vår lilla stad är det liv och rörelse. Öltält monteras upp. Bord och stolar ställs fram. Absolute Kidz spelas och hoppborgen gungar. Langososet letar sig fram längs gågatan. Magar kurrar. Vi spelar Kasperteater medan vinden välter vår scenografi och solen bländar. Barnen sträcker sig efter dockorna.
Festligheterna kommer att stegra, som ett crescendo, med gator som vimlar av folk. Ölandedräkter som möts i sommarluften. Laxoset som vinner över Langosdoften.
Folk kommer att dansa mer till det lokala coverbandet än till de inbjudna riksartisterna. Men de får skriva autografer. De har ju setts i tv.
Människor går man ur huse i vår lilla stad.
En och annan kommer att sitta i en port och hulka med svarta rännilar på kinderna framåt småtimmarna. Någon kommer att tappa humöret när spriten kopplar om till reptilhjärnan. Ytterligare nån kommer att kladda på grannen eftersom den plötsligt ser så inbjudande ut.
De flesta kommer att skratta och umgås och råka skrika lite för högt när musiken plötsligt tystnar så att inte bara det närmaste sällskapet utan även de tre borden intill vet exakt hur läget är. Många kommer att berömma varandra och säga sanningar. Tillfälliga kärlekspar kommer att hångla i buskarna och gränderna.Världsproblem och filosofiska frågor kommer att diskuteras av de som blir kvar när alla andra går hem. Pantburkar kommer att samlas upp av barn och det lokala originalet.
Jag planerar att sitta med en öl i handen i goda vänners lag och låta en månads oro rinna av, ner i gräset. Jag tänker lämna den i parken bland plastglas och laxrester och när jag cyklar hem i sommarnatten tänker jag göra det med hoppet som motor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar