Äntligen! Jag har gjort det! Jag har blivit med kompost. Som jag har längtat. Aldrig mer dåligt samvete över maten som slängs, den där som antar någon underlig form i kylskåpet ( Maskerad till oigenkännlighet) för att jag tänker att vi ska äta upp den för att jag helt enkelt inte nämns slänga den. Nu får den bli jord istället.
Ibland är det så enkelt det här med lycka och att vara i sitt esse. Det räcker med en efterlängtad varmkompost!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar