Att hålla balansen i platta skor bland rosendoft

I trädgårdsaffären gick en relativt ung kille med relativt stora glasögon och relativt fluffig lugg runt och plockade för sig av blommorna. Han var i sällskap med en äldre kvinna, hans moster bestämde jag mig för utan att alls veta. De gick omkring på var sitt håll och när de möttes sa kvinnan " Börjar du bli klar?" varpå han svarade "Ingen stress".
Jag var där för att köpa planteringsjord och gick omkring bland plantorna endast på grund av att jordlastbilen precis hade anlänt för att fylla på planteringsjordsförrådet och jag var tvungen att vänta.
När jag hade vridit och vänt på alla blommor som såg fina ut, doftat på rosorna, kollat in priserna och upptäckt vita jordgubbar med ananassmak hade lastbilsmannen fortfarande säckar kvar i lastbilen. Jag bestämde mig för att betala så att jag bara skulle kunna hugga tag i några säckar och bege mig hemåt sedan.
Vid disken stod den relativt unge mannen och sa " Du kan gå före. Ingen stress." Och jag, som inte alls borde ha haft någon brådska eftersom det visade sig att jag skulle bli stående ytterligare en tid att betrakta allsköns växtprakt innan jordbilsmannen äntligen var klar och flyttade lastbilen ur vägen, klev förbi den relativt unge mannen och betalade.
Just precis då, eller alldeles innan, infann sig ett litet ögonblick av möjligt utbrott från min sida då jag helst av allt hade velat hugga tag i den relativt unge killen och skaka honom så att den relativt fluffiga luggen svajade fram och tillbaka och de relativt stora glasögonen ramlade fram på nästippen, och vråla "Varför då?! Varför så förbannat lugn? Vad har du egentligen för anledning att gå här och vara avslappnad?!!!!" Istället sträckte jag fram mina pengar och gick ut för att stressat fortsätta vänta.
Så här i efterhand kan jag se att anledningen till mitt möjliga utbrott antagligen är samma som när jag förra veckan fick lust att skaka en del studenter fram och tillbaka och vråla "Varför har du högklackade skor när inte kan gå i dem?!!!" men undvek det eftersom de då absolut skulle ha tippat och för att jag har vett nog att inse att obalansen är mitt problem mer än deras trots att jag har platta skor.