tisdag 1 maj 2012

Varför jag blev som jag vart

Under mina högstadieår snöade jag fullständigt in på Hasse och Tage. Jag såg alla deras filmer och revyer och kunde replikerna från Fröken Fleggmans mustasch utantill, citerar dem fortfarande ibland fastän ingen förstår att det är därifrån de kommer. Av dessa parhästar plus Gösta Ekman som jag dyrkade har jag lärt mig en hel del väsentligt:

- Tyck, tänk och ta ställning.(Hasse och Tage verkade under den tiden då inte allt var politiskt gungfly ( för att låta som något hämtat ur en saga av Tage Danielsson)och de tog tydligt ställning för socialdemokratin så som den såg ut då, under de senare åren och strax innan Tage gick bort var de dock inte lika övertygade)
- Gör det(ovanstående) med värme, stort hjärta och humor.( Deras ställning i svenskt nöjesliv vittnar om att det var rätt sätt.)
- Var din egen.( Tidigt under deras samarbete bestämde de sig för att inte ha någon egen scen och sitta fast med de kostnaderna. De hade ett eget uttryck. Samt att de båda två hade egna karriärer parallellt med samarbetet)

Estetiken och upplägget i Picassos äventyr bär jag med mig och återvänder ständigt till och jag vill ta alla chanser jag kan att säga till unga människor idag och även andra som inte har sett allt de gjort: Gör det! Det finns gott om komiker och humorister men inte alla har hjärtat i behåll.

Ps. Om någon som läser detta går och funderar på vad jag vill ha i födelsedagspresent i oktober så önskar jag mig alla deras filmer då mina vhs-band är sönderspelade och kasserade sedan länge;) Ds.




Inga kommentarer: