Så är den nästan här. Granen står klädd. Klapparna ligger inslagna. Julkakorna har provsmakats. Och ett stråk av melankoli drar över mig. En rest från något som jag inbillat mig att jag lämnat, tendensen att ta ut avsked och separationer i förväg.
Jag tycker att tiden innan jul är den mysigaste, medan det finns förväntan i luften och saker att förbereda. Själva julafton är på något vis en dag som lyder under egna regler om tid då den går egendomligt långsamt samtidigt som den är över alldeles för fort.
Sedan kommer tomheten och man måste äta julmat, som jag inte tycker om ens i början, i flera dagar och högar med sönderrivet papper och kartonger är allt som återstår av de omsorgsfullt inslagna julklapparna( när de tagits omhand förstås)
Det är tur att det blir nyår strax efter så man kan börja planera menyn eller om man ska göra en resa, börja packa.
Men nu ska jag inte gå händelser i förväg eller ta ut något i förskott, varken glädje eller sorg. Jag ska inte påbörja något projekt utan bara vara dan före i några minuter till, och njuta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar