Jag befinner mig i limbo mellan arbete och ledighet. Kroppsligt och mentalt går jag ned i varv, bereder mig på ledighet men måste fortsätta de sista dagarna. Det är som att dra igång en gammal båtmotor som inte vill starta så att man till slut får ro iland med hela kroppen protesterande.
Och då kommer jag till det andra limbo jag befinner mig i; Träningslimbot där jag tänker att jag nog borde träna för att känna mig piggare men där jag samtidigt inte vill att den lilla antydan till förkylning som skvalpar omkring i kroppen och får musklerna att kännas möra utan träning, ska blomma ut. Så därför tänker jag att jag kanske gör bäst i att vila...
I Dantes Inferno( Den gudomliga komedin) var limbo platsen där några av de stora filosoferna befann sig. De led inte men längtade ständigt till himmelriket och jag skulle säga att det är en ganska träffande beskrivning av mitt limbotillstånd också( utan likheter eller jämförelser i övrigt); Jag lider inte av att ta mig upp och till jobbet för jag har ett finfint arbete men jag längtar till ledigheten.
Och snart vidtar ett annat slags Inferno: man lider inte direkt av att proppa i sig julgodis och sju sorters kakor men oj vad man kommer att längta efter nyårslöftet om ett kommande, sundare liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar