Superman has left the building

- Det är nåt för Stålmannen det! kunde min pappa säga när jag var liten och mena sig själv.
Vi andra replikerade snabbt:
- Det är rostfläckar i kalsongerna också!
Jag vet inte varifrån skämtet kom men det var vanligt förekommande hemma hos oss.
Men faktum är att min pappa var Stålmannen, det var inte bara något han sa eller så att superkrafterna mattades av i och med att vi döttrar växte upp.
I sommar blev min pappa sjuk.
- Bara jag blir frisk så jag blir Stålmannen igen! sa han då och vi höll med.
När han sedan hamnade på sjukhus skickade jag ett sms: " Nu gäller det att plocka fram Stålmannenkraften och bekämpa sjukdomen"
Svaret kom inte långt senare: " Tack för det fina tipset, jag tänker följa det till punkt och pricka."
Men det finns saker som inte ens Stålmannen rår på. En Stålman måste få flyga fritt och inte ligga fjättrad i en sjukhussäng.
Varje dag tittar jag upp mot himlen och tycker mig se hur den röda manteln fladdrar i vinden.