Ett år av saknad

Vi stod vid graven idag, i solskenet
och mindes förra årets regn
då himlen grät tillsammans med oss
Också idag rann tårarna
näsdukarna vättes
Ett år av saknad har passerat
Den akuta krampaktiga sorgen har fått mjukare kanter
den böljar mer än stormar
slipar sakta ner det vassa
rundar av smärtan till saknad
låter glädje och sorg gå hand i hand
men ännu
tillåter den inte minnen utan tårar
Boken där jag skulle anteckna historierna, minnena, anekdoterna
ligger orörd
På första sidan ett foto
sedan inget mer
Ännu kan jag inte skriva ner
historien om batterisyran som frätte sönder skon,
den om död mans kalsonger,
den då ficklampan fick agera extrastrålkastare till bilen
och alla de andra
som han tyckte om att berätta
tillsammans med de som vi själva minns
Skriften kommer att bli plumpar
av tårar som droppar
suddas ut till grå skuggor
Jag bevarar minnena
i hjärtat
tills tiden har slipat lite till.