Det här med att vägen är målet

Det här med att vägen är målet.
Hmmm....
Det här med att vägen är en läroprocess kantad av både triumfer och misslyckanden.
Det här med att vägen producerar en stor mängd svett som dryper från pannan ner på sneda och vinda brädor som jag svär över men sedan besinnar mig och tänker att de en gång varit träd och att träd inte är raka utan naturliga, naturligt böjda, efter att ha vajat i vinden, stått och trängts med andra träd och tagit den väg de behövt för att nå tillräckligt med ljus för att växa sig stora och starka. Och jag tänker på hur det egentligen bär mig emot att försöka bända dem raka och att med skruvar tvinga dem till något de inte är och hur härligt det vore med en altan som inte såg ut som en dussinaltan ur ett inredningsmagasin utan som... som...något annat. Jag tycker ju om det sneda och vinda. Jag förespråkar ju det operfekta. Skavankerna. Jag är en typisk skavankförespråkare.
Men ändå.
Det här med att vägen är målet.
Jag vet inte.
Jag vill nog att målet ska vara målet. I det här fallet.
Inte det att jag inte uppskattar vägen. Det gör jag. Den får mig att växa stor och stark. Den får mig att hitta bland hyllorna i bygghandeln. Den får mig att använda ett nytt vokabulär( bärlina, hammarband, balksko osv) Det är bara det att om jag skulle följa plankornas form, om jag skulle vänta på att hitta det perfekta järnstaket som jag egentligen vill ha istället för korslagda brädor så skulle det ta en sådan tid. Då skulle målet, att sitta på altanen med kulörta lyktor och lyssna till älven och tågen, ligga så långt borta. Vägen skulle bli så lång.
Men om det är vägen som är målet å andra sidan...
Fast det finns en tjusning i att tukta också. Räta ut och rama in. Skapa ordning. Det ligger triumf i att se när ens sticksågade träbit passar ihop med den andra sticksågade träbiten.
Och när allt kommer omkring, när jag sitter där vid målet, på målet och det inte lossnar från väggen eftersom jag jagat runt hela mellersta norrland för att hitta tillräckligt långa skruvar, då kommer altanen ändå att ha en del skavanker. För det har altaner byggda av typiska skavankförespråkare helt oavsett om de någonsin kommer fram till vad som var mål eller väg.