När han sträckte fram armen för att knacka på dörren
när den knutna näven nuddade det svala fönsterglaset
när det svala glaset skälvde lätt under hans knogar
när sekunderna av väntan blev år
när dörren slutligen öppnades
höll han emot av all kraft
för att inte rinna ut i hjälplöshet
höll han ihop sig själv
sög in magen och svalde hårt
Senare
inte alls långt senare
såg han som hastigast
på en parkering
med Icakassen i hand
en solig dag
den som öppnat dörren
en hastig skymt
och inget mer
av den som log
och som helt ovetandes
brutit genom hans försvar
Och i bilen
bakom ratten
med barn och mjölkpaket fulla baksätet
släppte han ut magen
öppnade de knutna nävarna
rann ut i hjälplöshet
Och senare
inte långt senare
kunde han höra sirenerna
känna sig själv utrunnen
som mjölkpaketet
se den öppna handen krossad
som bilrutan
det svala glaset inträngt i hans knogar
och sekunderna av väntan blev år
allt medan den som öppnat dörren
ställt ner Icakassen
tagit fram nycklarna
hemma
helt ovetandes
om tystnaden som skalv i bilen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar