Grå

Snön har försvunnit och det vilar en grå hinna över allt.
Man får ingen hjälp nu. Inte som på sommaren när solens strålar drar en upp ur sängen, omfamnar och värmer.
Eller som om våren då fågelkvittret påminner om ett skratt som bubblar upp genom strupen. Då man lätt blir förälskad i livet.
Man får ingen hjälp nu.
Det är viljestyrka som gäller: Ta sig ut medan mörkret tar en paus kortare för var dag, tända värmeljus och låta lågorna spegla sig i ögonen. Ge liv åt dem.
Man får anstränga sig.Och ta hjälp av andra yttre omständigheter, som varandra.
Tills den grå hinnan avlägsnar sig eller begravs i snö som i solens sken ser ut som om himlens alla stjärnor fallit ner på marken och gnistrar.